Övervikt i Sverige: Siffror, statistik och åtgärder

Sverige ligger med cirka 52 % överviktiga vuxna i mitt skiktet av europeiska länder.

Europeisk jämförelse (Vuxna Övervikt, BMI ≥ 25):

• Sverige: ca 52 %
• Frankrike: ca 49 %
• Italien: ca 46 %
• Storbritannien och Ungern: över 60 %

Sedan början av 1990-talet har andelen vuxna som är överviktiga eller lider av fetma fördubblats.

• 1990: ca. 30% 
• 2010: ca. 45%
• 2023: ca. 52%

Coronapandemin som accelerator för viktuppgång

Studier från Folkhälsomyndigheten och andra svenska forskningsrapporter visar att en betydande andel av befolkningen rapporterade viktuppgång under pandemin. Brist på motion, förändrade matvanor och psykisk stress bidrog till detta, och effekten var ofta störst bland dem som redan hade övervikt eller fetma.

Prognos: Övervikt kan fortsätta att öka

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen betonar att om inte strukturella och effektiva preventionsåtgärder vidtas, kommer andelen vuxna och barn med övervikt och fetma att fortsätta öka i Sverige, vilket leder till ökade hälsokostnader och sociala klyftor.

Uppkomsten av övervikt beror i grunden på en långvarig positiv energibalans – det vill säga att kroppen tillförs mer energi än vad som förbrukas. I Sverige påverkas denna balans av:

• Ohälsosam kost: Den ökande tillgängligheten och konsumtionen av energität, näringsfattig processad mat, socker och mättat fett i den svenska kosten.
• Brist på motion: Ett alltmer stillasittande samhälle med minskad fysisk aktivitet i vardagen, både på arbetsplatser och i skolor.
• Psykosociala faktorer: Socioekonomiska skillnader är avgörande. Grupper med lägre inkomst har ofta sämre förutsättningar att prioritera hälsosam mat och motion. Dessutom kan psykisk ohälsa och stress leda till ohälsosamma matvanor.
• Biologiska influenser: Genetiska faktorer och hormonella störningar spelar en roll i hur kroppen hanterar energi, men den enskilt största drivkraften bakom den ökande fetman i Sverige är den förändrade livsstilen och den yttre miljön.
  

Övervikt och fetma har stora negativa effekter på folkhälsan i Sverige och ökar risken för:

• Typ 2-diabetes: Övervikt är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes i Sverige.
• Hjärt-kärlsjukdomar: Högt blodtryck, dyslipidemi (störda blodfetter) och ateroskleros (åderförkalkning).
• Muskel- och skelettbesvär: Ökad belastning på leder, särskilt knä- och höftleder, vilket leder till artros.
• Vissa cancerformer: Fetma är en etablerad riskfaktor för flera cancerformer, inklusive tarm-, bröst- och livmodercancer.
• Psykisk belastning: Ökad risk för depression och ångest, ofta kopplat till social stigmatisering och diskriminering.

Utöver de individuella hälsokonsekvenserna leder övervikt och fetma till stora samhällskostnader i Sverige:

• Hälso- och sjukvårdssystemet: Direkta kostnader för behandling av fetmarelaterade sjukdomar uppgår till miljardbelopp årligen.
• Produktivitetsförluster: Högre sjukfrånvaro, förtidspensionering och nedsatt arbetsförmåga.
• Social snedfördelning: Fetma/övervikt är en tydlig markör för social ojämlikhet.

I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen med åtgärder på olika nivåer, men det finns fortsatt behov av effektiva, strukturella insatser.

Prevention och upplysning

• Nationella folkhälsomål: Arbetet styrs av övergripande nationella folkhälsomål för att främja goda levnadsvanor.
• Skolhälsovården: Har en viktig roll i att tidigt identifiera och vidta åtgärder vid övervikt hos barn och ungdomar.
• Livsmedelsverkets råd: Utbildningsinsatser och kostråd (t.ex. Tallriksmodellen) för att främja hälsosamma matvanor.

Politiska initiativ

• Nutri-Score i Sverige: Livsmedelsverket stöder användandet av det frivilliga Nutri-Score-systemet (liksom i Tyskland) som ett sätt att underlätta för konsumenter att göra hälsosammare val. Systemet är dock frivilligt i Sverige.

‍

• ‍Skatteåtgärder: Till skillnad från andra länder (t.ex. Danmark) har Sverige inte infört en specifik sockerskatt eller fettskatt. Detta har kritiserats av folkhälsoexperter.

Främjande av motion

• Friskvårdsbidrag: Arbetsgivare erbjuder ofta friskvårdsbidrag för att uppmuntra till fysisk aktivitet.
• Planering och infrastruktur: Kommuner arbetar med att främja gång och cykel genom planering av gång- och cykelvägar.
• Föreningsliv: Idrottsrörelsen i Sverige spelar en stor roll i att erbjuda lågtröskel aktiviteter, även om deltagandet kan vara socioekonomiskt snedfördelat.

Medicinskt stöd

• Multimodal behandling: Socialstyrelsen rekommenderar multimodala behandlingsprogram (kombination av kost, motion och beteendeterapi) för vuxna och barn med svår fetma/adipositas.
• Kirurgi: Bariatrisk kirurgi (som gastric bypass/sleeve) är en etablerad behandling vid svår fetma/adipositas och subventioneras av regionerna.

Fetma och övervikt i Sverige har nått en nivå där mer än hälften av den vuxna befolkningen är drabbad. Problemet är starkt kopplat till socioekonomi. Även om det finns ett brett preventivt arbete, utgör den snabba ökningen av fetma och bristen på subventionerade medicinska behandlingsalternativ (såsom Wegovy) en stor utmaning för svensk folkhälsa.